I detta inlägg fokuserar vi på de omedelbara effekterna av fasta - alltså vad som händer i kroppen de timmar du inte äter. Omsättningen av fett och kolhydrater sker då ganska snabbt och påverkar flera olika system i kroppen.
Under fastaperioder sker viktiga förändringar i kroppens energibehov:
Fettet bryts ner till fria fettsyror som kan användas som energi.
Ett vanligt påstående är att kroppen sparar på fettet vid svält.
Det faktum är att fettet används som energikälla när kroppen inte får tillgång till kolhydrater. Det är därför viktigt att förstå att kroppen är anpassad att hantera dessa situationer på ett effektivt sätt.
Kroppen behöver protein för att bygga muskler. Under fastaperioder, när inget protein tas in från utsidan, kan man aldrig bygga mer muskler än vad som bryts ner.
Under fasta använder kroppen istället aminosyror från sitt eget muskelprotein för att reparera nedbrutna muskler.
Detta betyder att kroppen omsätter det som redan finns, men det sker inte för evigt.
Under kortare fasteperioder sker ingen signifikant muskelförlust. Men om fastan överstiger 24 timmar, ökar nedbrytningen av protein - specifikt efter ca 30 timmar.
När kroppen inte får tillräckligt med kolhydrater som energikälla, bildas istället ketonkroppar.
Dessa kan användas som alternativ energi istället för glukos.
Ketonnivåerna börjar stiga redan efter några timmars fasta och når sin högsta nivå efter ett dygn.
Under förutsättning att fastan fortsätter, stannar nivåerna vid en stabil nivå.
Ketoner har flera fördelar:
OBS: Detta gäller främst vid fasta när kroppen måste ta av sina egna energireserver.
Leptin och insulin samverkar i kroppen.
Insulin gör att mer leptin frisätts, medan noradrenalin och adrenalin hämmar leptinproduktionen.
Under fasta sjunker insulinivåerna och noradrenalin samt adrenalin ökar. Detta leder till lägre leptinproduktion, vilket kan förklara ökad hunger och aptit.
När vi äter stiger nivåerna av hormonet insulin.
Insulin hämmar fettförbränningen tillfälligt - en funktion som är nödvändig i kroppen.
Under fastaperioder sjunker insulinivåerna och fria fettsyror frisätts och kan användas som energi. Den här processen fungerar bättre hos vältränade personer än hos otränade.
Studier visar att under det första fastedygnet ökar kroppens energiförbrukning med cirka 5 %.
Detta visar att myten om att man förstör förbränningen eller börjar lagra fett om man inte äter var 3e-4e timme är felaktig.
När kroppen varit utan mat i närmare ett dygn (ca 12-16 timmar) ökar produktionen av hormonerna noradrenalin och adrenalin, som är aktiva vid stress.
Att utsättas för eller utsätta sig för svält eller fasta är en stress för kroppen, vilket gör att dessa hormoner blir aktiva.
Detta kan vara en av orsakerna till den ökade kaloriförbrukningen.
Autofagi är en process där kroppen förnyar sina celler. Det är en naturlig mekanism som pågår hela tiden.
Det finns dock inget stöd för att denna process aktiveras vid de typ av fasteperioder som vanligtvis genomförs.
Studier på djur har visat positiva effekter, men inga bevis på människor.
Autofagi är alltså en potentiell effekt, men med bristande vetenskapligt stöd bakom sig.
Med vänlig hälsning,