Tidigare satt kvinnor i hemmen och spann ull till garn framför spinnrockarna. En del män satt i sina hem och fick garn och vävstolar av förmögna köpmän. Men när efterfrågan ökade, var tekniken tvungen att förbättras. Vävtekniken utvecklades först. År 1730 uppfanns den s. En skyttel används för att föra tråden genom varpen när man väver tyg.
Med den flygande skytteln gick vävningen dubbelt så snabbt som tidigare.
Nu behövdes också spinningen göras mer effektiv. På 1730-åren uppfann James Hargreave den första spinnmaskinen. Den fick namnet Spinning Jenny och klarade av att spinna åtta trådar samtidigt. Med de gamla spinnrockarna gick det bara att spinna en tråd åt gången.
Så småningom förbättrades tekniken ytterligare, varelför flera spinnmaskiner kunde spinna över hundra trådar samtidigt.
Dessa maskiner drevs först med vattenhjul och senare med ångmaskiner. Englandes beroende av stenkol ledde till en industriell revolution. Englands stora behov av stenkol som energikälla var orsaken till skapandet av ångmaskinen, vilket i sin tur möjliggjorde den industriella revolutionen.
| Teknik | Beskrivning | Förbättringar |
|---|---|---|
| Spinnrockar | Manuell spinning av en tråd åt gången | Spinning Jenny (8 trådar) |
| Vävstol med skyttel | Manuell vävning | Flygande skyttel (dubbel hastighet) |
| Spinnmaskiner | Maskiner för att spinna tråd | Över 100 trådar samtidigt |
Den amerikanske historikern David Christian skriver i sin bok Berättelsen om allt.
Till skillnad från de flesta andra länder hade England en reserv att ta av. Det fanns stora kolfyndigheter ganska nära ytan, de flesta i närheten av floder och kuster, så kolet kunde enkelt och billigt fraktas på båtar till de stora städerna.
Men det fanns ett problem. I takt med att efterfrågan på kol ökade, grävde man djupare gruvor som snabbt vattenfylldes. För att kunna bryta mer kol måste man utveckla bättre pumpar.
Behovet av att lösa detta tekniska problem var större i England än någon annanstans, så att utveckla billiga och effektiva pumpar blev ett viktigt mål för många av landets entreprenörer och uppfinnare.
| Årtal | Utveckling | Impact |
|---|---|---|
| 1700-tal | Pumpar utvecklades för att dra upp vatten från gruvor | Möjliggjorde djupare grävning |
| 1760-1770 | James Watt förbättrade ångmaskinen | Ökad effektivitet och effekt |
| 1780-1800 | Ångmaskiner användes i industrin | Industriell expansion |
Kombinationen av nya forskningsrön och ett utbrett tekniskt kunnande gav landet goda intellektuella förutsättningar att lösa problemet.
James Watt, den ingenjören som löste problemet, var en skotsk instrumentmakare med ett stort kontaktnät av ingenjörer, vetenskapsmän och affärsmän.
| Energkälla | Användning | Effekt |
|---|---|---|
| Vattenhjul | Spinnmaskiner och vävstol | Begränsad effekt |
| Ångmaskin (James Watt) | Industri och transport | 3-5 gånger effektivare än muskelkraft |
År 1800 konsumerade England och Wales nio gånger så mycket energi som Italien.
Engelska entreprenörer och fabriker hade tillgång till extremt starka kraftkällor. Ånglokomotiven kunde generera Watt-energi, vilket James Watt gav namn åt. Enheten var ungefär lika effektiv som två arbetshästar, en av den agrara erans viktigaste kraftkällor.
Tillgången till billig energi var större än någonsin.
Den engelska industrin tog fart. I mitten av 1800-talet stod England för en femtedel av hela jordens BNP och runt hälften av de globala utsläppen från förbränning av fossila bränslen.
Industri: Framställning av produkter genom att råvaror förädlas. Industriell tillverkning: Mekaniserad tillverkning med långt gående arbetsfördelning, där arbetsprocessen grundar sig på andra energikällor än enbart muskelkraft.
Industrialisering eller industrialism innebar att det gamla ekonomiska systemet med naturahushållning ersattades av penningekonomi och lönearbete.
Kapital: Tillgångar i form av t. Koloni: En administrativ region eller bosättning som lyder under en regering i moderlandet.
Kommunikationer: Olika sätt att transportera varor och människor alternativt information från punkt A till punkt B. Tåg och bussar är exempel på transportkommunikationer, medan post, telegraf och tidningar utgör exempel på kommunikationer som sprider information.
Exempel på råvaror är skog, malm, ull och olja. Urbanisering: När folk flyttar från landet till städer och ökar deras befolkningsmängd.