I 1 kap. 7 dataskyddslagen ställs frågan om denna bestämmelse strider mot unionsrätten. Enligt min mening är det så att dataskyddsförordningen har företräde framför tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. I målet Flaminio Costa mot E. fastställdes principen om unionsrättens företräde. Denna slutsats grundas i att målen med unionsrätten och de rättigheter samt skyldigheter som unionsrätten ger skulle kunna bli underminerade om nationell rätt kunde göra den ogiltig.
Sedan domen har medlemsstaterna som huvudregel att anpassa sin nationella lagstiftning efter unionsrätten, och de två regelverken får inte vara motsägelsefulla.
Dataskyddsförordningens undantag är en viktig del av regelverket.
Huvudregeln om unionsrättens företräde är dock inte utan undantag. Dessa undantag står skrivna i förordningarna eller direktiven och ger ofta begränsat utrymme.
Undantaget i dataskyddsförordningen hittar vi i artikel 23. Läser man artikeln framgår det att undantag får göras från dataskyddsförordningen för journalistiska, akademiska, konstnärliga eller litterära ändamål, givet att undantagen är nödvändiga för att förena rätten till integritet med rätten till yttrande- och informationsfrihet.
I 1 kap.
7 dataskyddslagen finns ett undantag som tillåter behandling av personuppgifter för journalistiska ändamål. Men är det verkligen så som det är utformat?
Dataskyddsdirektivet tillät enligt artikel 9 endast undantag för journalistiska ändamål.
Detta var dock ett direktiv, vilket tillåter vissa ändringar så länge direktivets ändamål är uppfyllt.
Regeringen gjorde bedömningen att tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen inte behövde ändras, eftersom de i deras dåvarande form uppfyllde ändamålen med dataskyddsdirektivet. Ett generellt undantag kunde därmed ställas upp utan att det gick emot unionsrätten (se prop.
2015/16:148).
När det kommer till dataskyddsförordningen menar regeringen att den ger större utrymme till undantag än dataskyddsdirektivet, trots att det är en förordning och inte ett direktiv som dess föregångare.
Regeringen hänvisar till den bredare lydelsen i artikel 23.
De menar även att ändamålet med dataskyddsdirektivet är detsamma som dess föregångare. Med bakgrund i detta menar regeringen att det undantag som tilläts enligt dataskyddsdirektivet således också måste tillåtas enligt dataskyddsförordningen.
| Bestämmelse | Bakgrund | Regeringens ställning |
|---|---|---|
| Artikel 23 (förordningen) | Ger möjlighet till undantag för journalistiska, akademiska, konstnärliga eller litterära ändamål | Motiverar att undantaget är tillåtet även i dataskyddslagen |
| Artikel 9 (direktivet) | Tillät endast undantag för journalistiska ändamål | Begränsade möjligheter till undantag |
| 1 kap.
7 dataskyddslagen |
Innehåller undantag för journalistiska ändamål | Ansvarar för att undantaget inte strider mot unionsrätten |
Det är viktigt att påpeka att undantaget fått mycket kritik, vilket också framgår i förarbetena. Om regeringens motivering i slutändan håller vet vi inte förrän EU själva prövar det - något som ännu inte har skett.
Slutsats:
Vi hoppas att du fått svar på din fråga.
Om du har ytterligare funderingar är du välkommen att vända dig till oss på Lawline igen, antingen genom att ställa en ny fråga eller boka tid med en jurist här.
Behöver du hjälp med att lösa en fråga gällande offentlig rätt och allmänt om lagar och regler?
Vi kan hjälpa dig!
Ställ din fråga i formuläret nedan och få svar inom 72 timmar. Betala med...