Gunilla Westman Andersson förklarar varför observation av barn i förskolemiljö används i forskning. När det gäller yngre barn är observationer ett viktigt instrument. Då barnet inte själv kan beskriva sina styrkor och svårigheter, behövs att på annat sätt få information om hur barnet kan hantera olika situationer i sin vardag.
Majoriteten av barn under 6 år i Sverige tillbringar stor del av sin vakna tid i förskolan för att senare övergå till förskoleklass och därefter årskurs ett.
Förskolegruppernas storlek varierar, men det är vanligt med grupper bestående av ca 20—25 barn eller fler. I förskolan arbetar framför allt förskollärare, men även pedagoger med annan utbildning.
Att observera barnets förmågor i förskolemiljö ger en viktig och omfattande information om eventuella symtom, eftersom barn med ESSENCE-problem, t.ex.
autism, ofta visar tecken på svårigheter i vardagen. Förskollärare och andra pedagoger som arbetar med barnet innehar en mycket värdefull kunskap om barnet i den aktuella miljön, vilket ger ett viktigt komplement till den information som föräldrarna bidrar med.
Detta gör att den specifika observationen också behöver kompletteras med ett samtal med pedagogerna, där barnets förmåga att hantera olika vardagssituationer ytterligare kartläggs.
Blogg: Hallå barnet! I förskolan förväntas barnet att utveckla olika förmågor.
Den svenska förskolans läroplan lägger stor vikt kring barns lärande genom kommunikation, samspel och lek.
Barnen förväntas bl.a. att:
Jämför då detta med grundsvårigheter hos barn inom autismspektrum enligt diagnosmanualen DSM:
Detta gör att olika situationer i förskolan liksom senare i skolan, oftast blir till stora utmaningar för barn med autism och liknande funktionsnedsättningar.
Svårigheter blir inte sällan tydligare där än i hemmet, även om det omvända också förekommer.
Är det enbart för att ställa diagnos som observationer bör göras? Inom förskolan är observationer ett vanligt instrument för att kartlägga barnets behov. Det syftar till att kunna ge varje barn så bra förutsättningar som möjligt för en positiv utveckling, eftersom fokus i förskolan ligger på att ge barnet en god grund utifrån de mål som finns i förskolans läroplan.
Oavsett om barnet uppfyller en diagnos eller inte är det därför viktigt att kartlägga barnets förutsättningar där målet är att anpassa den pedagogiska miljön och insatser för att en optimal utveckling ska kunna ske.
Detta innebär att även om barnet i samband med en ESSENCE-utredning inte uppfyller en diagnos, är det lika värdefullt att ha kartlagt de områden och situationer som barnet behöver extra stöd i.
Fokus på både individen och de förutsättningar den omgivande miljön
Det är viktigt att observera både med fokus på individen och på den omgivande miljön.
Individens förutsättningar påverkas av vilka förutsättningar som ges, och detta måste också beaktas i samband med en utredning. Därför är det rekommenderat att observatören har en god kunskap i förskolans arbete och vilka utmaningar som kan finnas i den pedagogiska miljön.
Utifrån relationen mellan individens förutsättningar och omgivningsfaktorer kan man sedan värdera grader av eventuella svårigheter i den specifika miljön.
Är det inte för tidigt att utreda barn redan i förskoleåren?
Det finns idag omfattande forskning som visar att svårigheter inom ESSENCE-området går att upptäcka i tidiga år, och det är också viktigt för att komma igång med tidiga insatser.
När vi kan identifiera barns eventuella svårigheter i tidiga år, ger det positiva möjligheter för barnets utveckling och även för pedagogisk planering i förskolan.
Vilka områden ska man fokusera på?
Här följer exempel på olika delområden att ha i fokus, men det är förstås viktigt att gå in mer i detalj och anpassa utifrån såväl individ som den aktuella miljön:
| Område | Beskrivning |
|---|---|
| Kommunikation | Hur barnet kommunicerar med andra och uttrycker sig |
| Social interaktion | Barnets förmåga att samspela och samarbeta |
| Lek och spel | Hur barnet deltar i lek och spelaktiviteter |
| Område | Beskrivning |
|---|---|
| Rutiner | Hur barnet hanterar dagliga rutiner och strukturer |
| Gruppdynamik | Barnets roll och upplevelse i gruppen |
| Miljöens tillgänglighet | Hur barnet upplever och anpassar sig till fysiska miljöer |